Kamari och Ancient Thira

I utkanten av Kamari ligger berget Mesa Vouno och på baksidan av det ligger en annan av Santorinis turistorter, Perissa.
En av våra första dagar på Santorini så bestämde vi oss för att gå den slingrande vägen upp till toppen av Mesa Vound (den vänstra toppen) och besöka ruinstaden Ancient Thira. Hela vägen upp hade man den fantastiska utsikten över hela Kamari och från toppen kunde man även spana ut över Perissa.
Utsikten över Perissa ↓ ↓
Kamari ↓ ↓
Mina fina rosa shorts som svärmor virkat♡. Haha jag ser hemsk ut, fatta vilken smärta jag hade där efter njurstensanfallet och "stukade" foten. ↑ ↑
 
Ruinerna efter den antika staden Thira. ↓ ↓
Såhär härligt slingrande sig serpentinvägarna hela vägen. Vi valde ju som sagt att gå både upp och ner, men om man ville så kunde man, från Kamarihållet, köra upp med bil.
Slutligen nere igen efter en gó utflykt.

Sunrise in Kamari

Sista morgonen på Santorini. Vi gick upp tidigt och ställde oss på stranden i Kamari för att titta på den vackra soluppgången. Allt jag vill är att åka tillbaka.

Donkeys

Från Santorinis huvudstad Fira kan man ta sig ner till den gamla hamnen Mesa Gilos. För att komma ner dit är det linbana, promenera ca 600 trappsteg eller rida "åsna" ner för trapporna som gäller (inte en chans att det bara var rena åsnor utan det måste ha varit en hel del mulor också).
Vi, eller rättare sagt jag, valde det mest motionsvänliga, att gå i trapporna, både upp och ner. Ner gick väldigt bra, om man bortser från att det stank åsnekiss, och att man i stort sett blev nersprungen av åsnor som idiotiska turister inte hade någon kontroll över när de skulle rida. Upp var betydligt värre haha. När vi kommit ungefär hälften av trapporna på uppvägen ångrade vi oss att vi inte tagit linbanan faktiskt, så jobbigt var det i värmen. Jag hade gärna rida åsna, men det fanns inte en chans till att jag skulle välja att göra det här efter att jag sett hur de stackars djuren blev behandlade. De stod där i värmen utan att ha fri tillgång till vatten, de blev slagna av sina skötare osv. Det var så hemskt att se och sådant tänker jag då inte uppmuntra till.
Som ni ser på bild två så gick man bland lösa åsnor, det var bara längst ner de stod innanför ett räcke. Ibland stod de så man inte kunde komma förbi och då fick jag flytta på dem. Det var mer än en gång jag var rädd att bli sparkad när de stod och blev irriterade på varandra och sparkade bort flugor.

The beautiful sunset in Oia

När man åker till Santorini så är det bara ett måste att besöka byn Oia (Ia som det uttalas på grekiska) som ligger längst i norr på Santorini. Det är härifrån många av de grekiska vykorten är fotograferade och stället är verkligen vackert. Trånga stengator som går upp och ner åt alla håll, otrolig utsikt och mysig stämning.
En sak jag verkligen ångrar nu i efterhand det är att vi inte lade mer tid just där. Vi hann bara med en kort sväng dit en kväll för att titta på den berömda solnedgången men jag hade behövt så många fler timmar just där.

Σαντορίνη

Alltså, Santorini. Jag är helt förälskad i denna ö. Många platser är så magiskt vackra och man bara måste uppleva dem i verkligheten för att förstå. Det är helt omöjligt att förmedla känslan och visa allt det vackra bara genom några foton.
Det var med sorg i hjärtat jag satte mig på flyget hem mot Göteborg i lördags och just nu önskar jag att jag kunde åka tillbaka direkt. Jag är inte klar med denna ön på långa vägar.



RSS 2.0
Matbloggstoppen